Avfärd
Nu packar vi bussen för att ge oss iväg på EUROTOUR 1999.
Bussen är bokad, Tyskland är öppet. Vad kan gå fel?
Göteborg, eller?
Bra bollhav på färjan, men dyrt att äta. Snart blir det nog färjejam tror vi.
Blåset är på topp, men vi har inte hittat något disco än, utom det i bussen. Det har varit bra drag i bussen. Paul Sonett har hörts undra om han leder än? En oroväckande tendens av somnande reiseleitrar har dock märkts.
Jazz!
Danmark finns, men helst int
Blixtar och dunder. Magiska under.
Det är blött i Danmark. Mycket blött till och med. På bilden ses vad vi gjorde på tivolit i Aalborg istället för att spela. De som var snabba han dock ta en tur i bergodalbanan.
I vanliga fall finns inte Danmark, men i år har reseledningen sett till att det blev ovanligt jobbigt att sova sig igenom den röda korvens land.
Dagen började med att halva orkestern la sig att sova på en blöt åker, men det gick det också. Sedan träffade några en dam med händerna fulla med raklödder. Det gick det också.
Holland, inte bara kött - "läsk" oxå!
Så var det måndag igen och en ny arbetsvecka har stämplats in. På schemat denna, faktiskt, soliga dag, stod först studiebesök på Heineken - Europas i särklass största läskautomat. På denna otroliga anläggning möttes vi av gudabenådade guider och vi överöste vår kärlek över den i form av jam under ett gemytligt läskdrickande! Vackert nästan!
Efter detta hejdundrande besök var det mat på byn och sedan BUSS. Baren var öppen och det utnyttjades förstås.
Blåvita ambassadörer
Efter många mil och en del glada tillrop nådde vi Luxemburg, där vi våldgästade ett torg med en attackspelning. "Hej och hopp", sa den svenske ambassadören när han vinglade hem från sitt, en dag försenade, nationaldagsfirande. Mycket trevligt!
Kvällen rundades av med ytterligare lite bussåka och denna gång till Frankrike. Väl framme i vinets mysiga land möttes vi av vår egen sprudlande Yonny som vi grillade en massa spett med! Vilken tjej!
Sekt utan sax
I Frankrike gör dom vin. Det har vi testat. Vi fick sitta i ett garage och prova en massa sliskiga viner. Dock fanns en del höjdare. Lillebror fick sitta så han inte syntes, vilket var bra.
Här kommer ett palindrom:
Bara i Modo stör Moses sin son Nosnisse som röt "sodomiarab"
Favvoorkestern ACO
I Stuttgart finns ACO. ACO är Allmand Chaoten Orchester och spelar musik och beter sig ungefär som en svensk studentorkester. Vi kom igår och fick käka en massa grill som de bullade upp i skogen enligt känt mönster.
På bilden ses affischen som annonserar vår spelning på Allmand Open Air, som är det stora gårdskalas som hålls här varje år. Vi har kommit för att återupprepa vår succe från 1996.
Vi har lärt oss att det är ett lotteri att jamma i Stuttgart. Det ena gänget blev bortkörda av polisen och det andra fixade gratis glass till de blåsare som satt på ett kafe i närheten.
Tack kött bång
Tübingen i våra hjärtan
Nu är vi i Tübingen igen. Det är som att komma hem, ungefär.
Verbindungen står kvar, och det mesta är som det brukar. Vi åkte ut till Eva Hülles kompis med bondgårdsrestaurangen och spelade och åt en köttklump med ketchup innan vi kastade oss ut på barrunda.
Spelningen i Stuttgart gick för övrigt alldeles utmärkt. Sällan har det setts så mycket gyckel, och publiken trängdes för att få krama oss, eller vad de nu ville.
Nu bär det snart av norrut igen.